I Norden avreglerades elmarknaden under 1990-talet. För att skapa en effektiv marknad räcker det emellertid sällan med enbart avreglering. Ofta behövs även fler konkurrerande aktörer på marknaden. Inom vissa branscher med exempelvis höga anläggningskostnader kan det dock vara svårt för potentiella konkurrenter att etablera sig. Ett sätt kan då vara att öppna upp marknaden för internationell handel och på så sätt skapa konkurrens.

Denna uppsats syfte är att förklara den Svenska elmarknadens konkurrenssituation med Lerner index och Herfindahl index. Genom att estimera priselasticiteten med en ekonometrisk modell som logaritmerats kunde dess värde skattas fram. Vidare har denna elasticitet använts för att skatta fram Lerner index. Avslutningsvis har ett Herfindahl index beräknats för att mäta marknadens koncentration. Resultatet från empirin visar existens av marknadsstyrka på elmarknaden och att den är oligopolistisk..

År 1996 avreglerades den Svenska elmarknaden vilket innebar att elpriset övergick från att vara reglerat till att bli konkurrensutsatt. I denna uppsats analyseras elmarknaden och dess förändring i struktur och prisbildning sedan avregleringen. Detta görs genom en Structure-Conduct-Performance analys där marknadsprestationen ses ha ett samband med marknadsstrukturen. Marknadsprestationen belyses närmare genom en analys av konsument och producentöverskottet. Våpr slutsats är att inga välfärdsvinster har uppstått till följd av avregleringen utan snarare tvärtom, och det verkar inte heller bli en mer konkurrenskraftig marknad i framtiden..

Byteskostnader är den kostnad som uppstår när konsumenter som köpt en vara eller tjänst från en leverantör byter till en konkurrerande leverantörs produkt. För en konsument innebär kostnaden reducerade incitament att byta leverantör av en vara eller tjänst. Syftet med denna uppsats är att estimera byteskostnader på den Svenska elmarknaden. Estimeringen av byteskostnaderna bygger på elhandelbolagens marknadsandelar och priser/avgifter. Elhandelsbolagen som inkluderas för att beräkna byteskostnaderna har begränsats till de 15 största utifrån deras respektive marknadsandel, där marknadsandelar avser antal kunder.

I denna uppsats skapar vi en modell för forwardkurvan på den nordiska elmarknaden. Vårt mål är attskapa en modell som är lättanvänd och inte kräver kunskaper om dynamiken hos elpriset. Vår modellär baserad på en modell av Benth, Koekebakker & Ollmar (2007) men justeras med avseende på vårakrav om en lättanvänd modell. Vi validerar vår modell och nner att den har möjlighet att föutspåpriset på ett kvartlaskontrakt med en felmarginal på 1.1 procent. Vi lyckas förutspå en säsongsvariationutan att specikt ange en funktion för säsongsvariationen..

I denna studie undersöks effekterna av en minskning av den svenska kärnkraften på elpriset för svenska hushåll på den nordiska elmarknaden. En grafisk modell som är baserad på utbudskurvan för elkraft och en ekonometrisk modell har används i analysen. Den ekonometriska modellen bygger på tidsseriedata över perioden 1970-2013 för sex variabler som historiskt kan antas ha påverkat elpriserna. Studien har avgränsats till insamling av datamaterial från Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultatet från den grafiska modellen visar att en 20 procents minskning av den svenska kärnkraftsproduktionen skulle leda till en höjning av hushållens elpriser med drygt 9 procent.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur utbudet på den nordiska elmarknaden bestäms samt att se hur det är möjligt att förändra utbudet. Avvecklingen av kärnkraften är en central anledning till att utbudet måste förändras och forskning på nya produktionssätt och effektivisering av befintliga pågår ständigt. Eftersom elanvändningen i Norden ständigt ökar och det är omöjligt enligt lag att bygga ut produktionssätt som kärnkraft och vattenkraft är utbudet på elmarknaden ett aktuellt ämne att undersöka.Uppsatsen går igenom strukturen på den nordiska elmarknaden och de viktigaste produktionssätten för att läsaren skall få en överblick över hur situationen ser ut idag. Jag utreder också den tillgängliga produktionskapaciteten och de problem som kan uppkomma i och med överföringen av el där effektiviteten kan ökas. Då prissättningen är en direkt effekt av hur utbudet på marknaden ser ut har jag valt att via mikroekonomiska modeller gå igenom denna process.

Den 1 januari 1996 infördes ett nytt regelverk på den Svenska elmarknaden. En marknad som sedan 1902 varit kontrollerad av staten avreglerades, och fri konkurrens för handel med elektricitet. Regeringen skriver i ett direktiv 2003 att ?den ökade konkurrensen och den nya regleringen på elmarknaden har inneburit stora strukturförändringar?. Intresset växte för hur dessa strukturförändringar påverkade aktörernas strategiska agerande.

Före 1996 var den Svenska elmarknaden reglerad. För konsumenterna innebar regleringen att elenergin skulle upphandlas från eldistributören på bostadsorten. Elföretagen hade på detta sätt ensamrätt på ett visst område och konsumenterna hade ingen möjlighet att påverka elpriset. Den första januari 1996 avreglerades elmarknaden. Beslutet föregicks av en proposition från regeringen där målen med avregleringen presenterades.

Som ett led i en naturlig utveckling har de nordiska länderna tillsammans beslutat sig för att minska barriärerna och harmonisera processer mellan länderna och på så sätt möjliggöra för en gemensam nordisk elmarknad. År 2008 påbörjades arbete med harmoniseringen, vilken syftar till att möjliggöra för kunden att handla sin el från samtliga nordiska länder. Tillförlitliga elleveranser och effektiva och konkurrensmässiga elpriser ska förändra konkurrensbilden och elmarknaden ska anta ett mer marknadsanpassat utseende.  Syftet med den här rapporten är att studera hur ett elföretag kommer att påverkas av utvecklingen mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad. I ett första steg presenteras nuläget på den Svenska elmarknaden, vartefter ett scenario har tagits fram, baserat på förväntade förändringar på elmarknaden. Scenariot syftar till att ge en överskådlig bild av elmarknaden år 2020, men har sin tyngdpunkt i arbetet med en gemensam nordisk slutkundsmarknad.

Bakgrunden börjar med att ta upp den Svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på.

Det finns ett missnöje bland många svenska energikonsumenter över ökningen av priset på energi. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka konsekvenser en förändring av prissättningsmetoden, från marginalkostnadsprissättning till genomsnittskostnadsprissättning, får för välfärdsfördelningen mellan elmarknadens producenter och konsumenter. Enligt ekonomisk teori maximeras marknadens totala överskott med det pris som etableras på en fri marknad i jämvikten mellan efterfrågan och utbud. Om välfärd definieras i termer av effektivitet, är dagens form av prissättning det bästa alternativet. Med hjälp av ett subjektivt rättviseperspektiv kan dock argument resas för att istället ha som målsättning att maximera konsumentöverskottet, och då kan genomsnittskostnadsbaserad prissättning vara en möjlig lösning.

Den 1 januari 1996 avreglerades den Svenska elmarknaden och konkurrens infördes vid handeln med el. Målet med avregleringen var att genom ökad konkurrens nå ett mer rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Avregleringen på elmarknaden medförde inte bara att spelplanen öppnades för nya aktörer, utan den nya konkurrenssituationen ändrade även spelets regler och förutsättningar. Beslut om produktion och pris flyttades i större grad över till aktörerna på marknaden och beslut om hur man skulle tävla om kunder på en marknad med konkurrens blev plötsligt viktiga för företagen på marknaden. För att elhandelsbolagen skulle kunna bli framgångrika på den  nya marknaden krävdes det att de positionerade sig och utvecklade konkurrens- och marknadsföringsstrategier.Beslut om konkurrens- och marknadsföringsstrategier på elhandelsmarknaden görs mer komplext då företagen arbetar med en homogen produkt på en marknad som karaktäriseras av låga marginaler, lättrörliga kunder och där företagen har svårt att påverka produktens pris.

I Sverige genomfördes en våg av avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjärrvärmeaktörer i många fall är väl integrerade med elaktörer påverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförändringar som skett inom Västerås och Uppsalas fjärrvärmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de båda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav på affärsmässighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförändringar. De slutsatser som kan dras är att båda aktörerna har förändrats på ett likartat sätt, genom bolagisering, införande av marknadsavdelning och affärstyrning.

Användningen av solceller har haft global exponentiell tillväxt sedan 2000-talet och många experter menar att solceller har stor potential att utvecklas. På den Svenska elmarknaden bidrar solceller dock med en försumbar andel på endast 0,01 %. En av fördelarna med solceller är att de kan nyttja ytor effektivt genom att appliceras på eller integreras i byggnader, vilket har skapat ett intresse hos fastighetsägare. Denna studie avser att studera samspelet mellan aktörerna i processen bakom solcellsinvesteringar samt hur interaktionen skapar värde för involverade aktörer. Detta studeras för att utreda vilka faktorer som kan påverka tillväxten av solceller på den Svenska elmarknaden.